Julstök

Igår så skulle resten av pepparkakorna bakas. Jag har alltid gjort fyra degar för då vet jag att dem räcker över julen och trots att några pepparkaks-monster inte bor hemma längre så fortsätter jag med den mängden ;)

 Så här vimlar det av stämningsfulla julfoton på Insta och facebook. Det är julgodis, granris och harmoniska ungar i tomteluvor i en vit snödriva eller framför den perfekta pyntade granen. Det blev inget sådant kort från mig igår på Insta... Det enda som var fridfullt i vårat hem igår var julmusiken (igår snurrade min drygt 20 år gamla, allra första inköpta julskiva med Åsa Jinder på repeat). 

 Två ungar var hemma och skulle, så klart, vara med och baka. Den ena smusslade mest deg i munnen snarare än stansade ut granar och grisar, så efter en stund var han gnällig över ont i magen (och det var mammas fel förstås...) medan den andra fick mjöl i håret, som han sedan försökte få bort själv med en mindre mängd vatten än vad som krävdes så han fick en lagom fin "klistrig" frisyr...

Mamman hade en eskalerande huvudvärk, den varianten som gärna kommer smygande när hela huset formligen stinker av nybakade pepparkakor. Som grädde på moset så värkte ryggen duktigt efter den allt annat än ergonomiska arbetsställningen som blir när man kavlat ut tre degar vid köksbordet.

Är jag den enda som staplar pepparkakor i burken efter deras form?? Bara en stilla undran, eftersom familjen påstår att så är fallet. :)

Idag valde jag att lägga allt julstök åt sidan. Orken ville helt enkelt inte infinna sig efter x antal nätter med mindre god sömn. Det enda vettiga jag gjort idag var att handla hem lite ingredienser till kommande kola-tillverkning, tvätta ett par ner-geggade jackor, duschat några dammiga krukväxter och vallat snabeldraken ett halvt varv ( och det endast för att jag var trött på allt söndertuggat luciaglitter som låg som en sträng mellan farstun och soffan, tack för den hund-skrälle). Men sådana dagar behövs också. Det går inte att stressa ihjäl sig och göra allt och helst lite till inför julen. För då sitter man som en sur, urlakad zombie där på julafton (som min mormor alltid gjorde). Det blir jul ändå, även om man inte hunnit få bort spindelnäten i alla hörnen och kanske inte gjort alla sorters godis som man tänkte sig där på planeringsstadiet någon gång i november. Julen handlar inte om det perfekt städade hemmet som doftar möbel-polish och pepparkakor, fyra sorters kola och ett berg av julklappar. Det handlar om gemenskap, samvaro (kanske även ledighet)med sina nära och kära (eller grannen, kollegorna eller vilka man råkar ha omkring sig på julen).

För egen del ska jag ägna tid åt familjen, hundar, symaskinen och att läsa.

Imorgon är det dags att åka till optikern och hämta hem de nya ögonen och handla en del julmat.

Myr-boet av funderingar är ännu kvar i skallen, men efter en del övervägande så låter jag det bero. Myran får bo kvar där. Ids inte mota bort den längre, känner mig mera tillfreds när den stökar omkring där faktiskt ;) Antingen försvinner den när tid är. Eller inte.

Lucia med förhinder

Saker och ting blir inte alltid som man har tänkt sig. Egentligen är det väl rätt ofta så...

 Det var meningen att vi skulle åkt på skolans lucia-firande i morse, men vi blev kvar hemma. För det var saker och ting som inte gick som det skulle. Som gick rätt käpprätt åt helvete kan man säga, på ren svenska. Så jag missade dotterns lucia-tåg och hela dagen idag har mitt dåliga samvete över det gnagt hål i mig. Jag har aldrig missat ett lucia-tåg någonsin! Inget framträdande öht har jag missat. Jag är mamman som alltid alltid är på plats. Men inte idag. Hur mycket jag än hostat o snörvlat, hur mycket ångesten än har tryckt ihop mig, hur lite jag än har sovit pga skrikande bebis, hur mycket det än har snöat, hur piss jag än mått har jag alltid kommit. Men inte idag. Det gick inte. Tvärstopp! :(

Nu har E kommit hem från skolan och visst frågade hon varför vi inte hade kommit, men f.ö. verkade jag inte behövt ha så dåligt samvete trots allt. Det var några till som inte haft föräldrar närvarande, så hon tog med ro, men ändå.... :(

 Som något slags sätt att döva mitt dåliga samvete så bakade jag iaf lussekatter som vi ska ha till kvällsfikat sen. Ett gäng ligger i frysen till jul också. 

 Och julklappar har jag lyckats beställa till de yngre, men våndas ännu vad de stora ska få. Blir antagligen att de får pengar så dem kan köpa vad dem vill på mellandagsrean sen. Men trots att dem är stora så vill jag liksom att dem ska få nåt litet paket på julafton också. Känns så trist med ett kuvert bara, fast det är den bästa julklappen egentligen.... I-landsproblem deluxe :/

Bak-humör

Igår hade vi ett vitt snötäcke på marken, idag har regnet vräkt ner och det har varit flera plusgrader. Det gjorde mig på bak-humör och det var faktiskt lite på tiden då -bröd-frysboxen börjat eka rätt tom. 100 rågsikts-frallor och 4 lantbröd hann jag få ihop innan orken tog slut.

Klantat mig lite i planeringen. Fyra pepparkaksdegar gör jag varje år, minst. Har sett till att ha allting hemma så det skulle räcka till att göra fyra pepparkaksdegar, förutom en liiiiten detalj; pepparkakskryddor. Så när jag skulle göra deg idag fanns det endast en  påse hemma, kvar sen förra julen. Jahopp, men en deg blev det gjord iaf som nu står i kylskåpet och väntar. Får bege mig till Konsum imorgon igen.

 En del gillar att äta pepparkakor, andra gillar att äta deg medan man bakar pepparkakorna. Sambon går och tallar kylskåpskall deg när den står där och väntar på utbak. Jag gillar alldeles nygjord ljummen deg, mmmm :)

Ella passade på att göra ett snöklot igår och det var den enda snö som fanns kvar i trädgården i förmiddags. Grabbarna hade kul med den snön idag.

Imorgon är det Lucia och jag+ grabbarna ska till kyrkan imorgon bitti och se på Ella och hennes klass fina Lucia-tåg. Efteråt är det fika i klassrummet.

 När vi kommer hem måste jag jaga reda på julklapparna som ska inhandlas på nätet. Har tyckt det varit såå gott om tid, men den tiden har sprungit iväg nu....

Andra advent

Hoppsansa, vad den här veckan rasslade förbi fort! Datorn har stått tillbaka (och det är väl egentligen ingen nackdel när det är så) men desto mer annat har hunnits med.

Måndagen hörselkontroll för L visade det vi misstänkte; hon har en hörselnedsättning på höger öra. Troligen medfött (rentav kan det vara ärftligt då jag har detsamma sen barnsben fast på vänstra) och inget som kunde göras något åt. De kommer att följa upp det en gång/år för att se så att det inte blir sämre samt informera skolan, men det var också all for now.
 L har inte direkt varit medveten om det förrän nu, men en del klarheter kom ändå fram, tex att hon alltid höjer volymen på teven och helst vill sitta på en bestämd plats i soffan så hon hör bäst. Trots det så reagerade hon på det med att vara ledsen för det ett par dagar. Ytterligare en grej som liksom gör henne "annorlunda" från klasskamraterna...

I tisdags kom jag äntligen iväg till optikern och där konstaterades att min syn hade försämrats marginellt, men jag har fått den där "40 plus-synen" som gör att det blivit svårt att se vid sömnad och annat handarbete. Så nu är progressiva glasögon beställda och ska hämtas den 20:onde. Svider lagom skönt i plånboken till jul, men vad gör man? Se ordentligt måste man ju göra.

Julstädningen har jag dragit igång med redan. Tyckte det var lika bra, istället för att stressa med allting sista veckan som jag annars är expert på.

Fredag-kvällen tillbringades på akuten med Eddie som fått sig en rejäl knuff/smäll av storebror, men efter tre timmar därinne kunde vi åka hem igen för inget var brutet denna gången *skönt*

Trots fullt upp hela veckan så har tankarna malt på i vanlig takt. Det är väldigt mycket funderingar kring livet nu. Vad jag ska göra i fortsättningen efter åren hemma. Jag tror jag har hittat det jag vill göra, men sen är det vägen dit som ska benas ut....Sambon har jag inte yppat ett ord till för han är inte direkt den peppande typen utan snarare realist ut i fingerspetsarna. Väldigt mycket i hans värld är inte heller ett "riktigt" jobb. Tex.  för ett halvår sen ungefär kikade jag lite på möjligheterna att söka till textillinjen på "Folkan" eftersom det är något som verkligen är ett intresse för mig. Direkt kom hans realistiska sida fram med att det inte alls var någon bra idé. Det skulle bara innebära studielån att betala av sedan och inte genera någon inkomst varken under tiden jag gick där eller efteråt eftersom det skulle vara hemskt svårt att hitta något jobb med den inriktningen. Var bättre om jag sökte jobb på Konsum.... bla bla bla.  Med den rektionen i bagaget så inväntar jag ett annat tillfälle lååångt fram i tiden innan jag meddelar honom mina framtidsplaner. Tyvärr.

Första advent

Vaknade till ett tunt snötäcke igår. Fick njuta av en vit vintervärld i åtminstone två timmar, sen var allt borta igen. Idag har det bara regnat, rent av vräkt ner, och blåst. Inte helt lätt att komma i stämning för en första advent, trots att vi satt upp ljusstakar och hängt upp julstjärnor i fönstren. Kändes som att gråa november håller sig kvar med ett järngrepp.

Imorgon fyller sonen S 20 år. Det är redan så länge sedan jag blev tvåbarnsmamma. Känns nästan lite ogreppbart för jag minns ännu det så väl när han föddes, kl 01.00 på natten. Att det stod en adventsljusstake i fönstret i förlossningssalen. Minns så väl veckorna som följde, med all julstress, julstädning och julklappshandling, kola-kokning som det året även inkluderade en liten, för det mesta missnöjd bebis som helt hade vänt på dygnet. Jag var så noga med att allt skulle vara helt överdrivet perfekt till julen, även fast det fanns en bebis i huset.Att storebror K, som då var 15 månader, fick rs-viruset på julafton och julen blev inte alls vad vi hade planerat ändå.


Imorgon bitti är det dags för besök på lasarettet med L, kolla hörseln, så får vi se vad dem säger...